ingen förstår,den enda som någonsin kommer förstå är du.
Jag kanske inte är snyggast. Jag kanske inte är sötast. Jag kanske inte är snällast. Jag kanske inte är den bästa. Jag kanske inte är den med mest själv förtroende. Men ja är inte heller den som begär mest. Jag är oftast glad med de jag får och de nöjer jag mig med. Hemma är jag världens mest bortskämda unge,de vet jag om men av mina kompisar begär ja inte mycket alls. Inte enligt mig i alla fall. Visst,jag kan vara dryg och bitchig men de är jag inte utan andledning. Jag älskar mina vänner för hur dom är mot mig och deras personligheter. Mina kompisar är typ de ja lever för och ja står upp för dom och om nån person har varit taskig/bitchig/elak/dryg/kaxig mot dom så står ja vid deras sida genom allt. De ska dom veta. Några vänner är närmare än andra men de betyder inte att ja inte gillar mina andra vänner som vissa påpekar. Om jag är vän men den personen så gillar ja den personen för ja är inte kompis med människor ja inte tycker om. Jag har förlorat vänner och jag saknar vissa av dom starkt. Speciellt två killar. Visst en av dom känner jag fortfarande men vi har absolut inte samma kontakt som förut och de är det som ja saknar. Min bästa vän. Den andra var ja inte jätte nära vän med men han var ändå en fin person. Han var elak men ja saknar ändå honom. Även om ja inte vill göra de. Det låter kanske sjukt för alla som vet vem de är ja snackar om men jag vill be om ursäkt till honom för de ja har gjort. Så om du läser de här så ta åt dig. Jag vet att du hatar mig just nu men ja vill bara säga förlåt för hur jag betede mig.
Allt jag sa och skrev till dig,asså jag va omogen och även du om ja får säga de själv. Men de ska inte ja bry mig om,ja tänker inte tvinga dig att säga nått men ja vill i alla fall be om ursäkt för de ja sagt. Läste igenom alla våra mess för någon dag sen och du var typ den som försökte bli vänner igen när vi hade bråkat. Jag sa bara taskiga saker även fast du menade väl och ville bli vänner. Men de fattade ju inte jag då utan typ månader senare. Jag ber inte dig att bli vän med mig igen för jag kan förstå om du verkligen inte vill de men ja vill inte vara ovän med dig heller. ”Paradise tiden” var typ den en av dom bästa tiderna i mitt liv för du brydde dig om mig,i alla fall va de lät som. Du kanske drev, men de skiter jag i. För att de bettyde för mig.
Vill bara säga förlåt för allt jag sagt. Hoppas du har de bra nu. Jag saknar dig.
Fan ingen fattar hur tårarna strömmar ner just nu,ingen kommer någinsin fatta att ja saknar den killen,inte ens jag. Jag vill stå upp för de ja har sagt men kan inte för allt ja har sagt låter bara omoget. Vill lägga till dig som vän på facebook,lägga till din msn och bara messa de numret som står längst ner på sms listan,som inte har nått namn utan bara ett nummer. Önskar du var här så du kunde se hur ja mår just nu,se hur ja gråter för dig . Som ja lovade att aldrig göra. Men gör ändå. Kan inte hjälpa de. Tänker inte hänga upp mig på de gamla taskiga du sa för ja vet att du igentligen inte menar de,inte innerst inne. Men jag antar att de kommer gå över. Sitter just nu och kollar på paradise hotel på tv6 play och jag kommer ihåg alla våra diskussioner om alla som var med. Du var typ den ända av mina kompisar som kollade på de och de va med dig ja kunde snacka med de om för du fatta vad ja mena. Men..den tiden kommer aldrig tillbaka. Inte med dig i alla fall. Jag saknar dig verkligen tvilling bror.
/Linn♥
driver du med mig! oskar ?? :O